Detta just inkommet, den första recension av en förhoppad skara på tre (Klas och Katti jag hoppas så att filmerna fått ett fint hem i era respektive hem). Lola har återigen lyckats beröra och glädja, i varje fall Anna-Karin. Hur som helst säljer de slut varenda gång jag skall köpa nya.  Anna-Karin och hennes matte/förmyndare vann som ni kanske minns tävlingen här i mars. Nu är det en ny tävling, än så länge ligger Thomas bäst till. Kajsa verkar ha gett upp ”det finns inget att tillägga. jag är besegrad.”.

Kära dagbok!

Har nu myst framför tv:n och tittat på Lolas Bröllop, som jag vann.

Lola är en glad tjej som cyklar runt och visar sin rumpa för alla som vill se. Det vill de flesta. Män alltså. Tanterna blir sura. De önskar nog att de hade en sådan rumpa.

Känner att jag absolut kan identifiera mig med Lola. Hon tänker väldigt oanständigt, precis som jag. Speciellt när jag tittar på Kristian Look på tv. Då får jag lust att rycka tag i honom och klämma lite både här och där. Mest där.

Lola ska gifta sig. Med en man som bakar bröd. Han är en ordentlig pojke. Och det är bra. För då kanske han får Lola att sluta cykla runt och visa stjärten. Eller så kanske de kan göra det tillsammans sen. Då hade de sura gamla tanterna kanske också blivit glada.

Jo, nog gillade jag den här filmen. Det pirrade i hela kroppen och jag ska absolut börja använda rött läppstift. Och lära mig att cykla.

God Natt

Anna-Karin