Anna-Karin på dejt
På dejt med Leif
Jag vet att han hade spanat in mig en tid. Inte för att han var snygg, men jag sa ändå ja till en dejt.
Vi skulle mötas på Sergels Torg kl. 19 förra fredagen. Och visst, han stod där. I bruna manchesterbyxor och brun polotröja. Det var 24 grader C ute och jag anade cdskivor under armarna på honom.
Han var glad att träffa mig. Det kan man ju förstå. Jag hade en ny röd kjol och min vita blus med papegojor på. Hans hand var lite svettig när han försiktigt tog mig i hand. Vi promenerade sakta genom gamla stan, mot slottet. Och tillbaka igen.
Det blev Burger King på Sergels Torg. Kanske hade jag väntat mig något lite flottare. Men Leif såg glad ut. Han beställde en plusmeny till sig själv och en barnmeny till mig. Utan att fråga vad jag ville ha. Men han bjöd i alla fall. Han åt som om han hade bråttom och ganska snart var vi ute och gick igen.
Plötsligt stod vi utanför en port. ”Här bor jag” sa Leif. Vill du följa med upp och se hur jag har det? Lite kaffe kanske?
Jag följde med upp. Redan i hallen började han. Hans hårda tunga över hela mitt ansikte. Han klämde på tuttarna som om de vore handtag på en klättervägg. Jag drog in oss i vardagsrummet. Men vad fan?! Flaskskepp överallt! Jag samlar, sa han stolt. Och bygger lite själv. Sen var han på mig igen. Flåsade och klämde precis överallt. Han måste ha känt mitt motstånd, för plötsligt stannade han upp. Tittade konfunderat på mig. ”Du kanske vill att jag ska duscha först” frågade han. Jag var glad för andningspausen och nickade bara till svar.
Han rusade iväg till badrummet och jag hörde hur det strilade där inne. Snabbt som vinden öppnade jag vardagsrumsfönstret. Sen slängde jag ut flaskskeppen ett efter ett. Hörde hur de studsade och kraschade på cykelskjulets tak, tre våningar ner. Sedan gick jag ut genom ytterdörren och hemåt.
Leif fattade nog vinken, för han har inte hört av sig igen. Däremot ringde hans mamma en gång. Hon sa något om slinkor och skadestånd. Jag lade på luren i örat på henne.
Anna-Karin
You go girl! Leif var nog inte din kopp…