Det är något med pågatåg som numer gör mig både kissnödig och nervös. Jag antar att äventyraren i mig vilar till förmån för mjukisfjukismysispappan i mig. Det är helt ok, så länge som jag då och då får dricka alldeles för många öl på alldeles för kort tid (och numera även skriva om det här).