Mina damer och herrar – Anna-Karin!

Babianröv

Ibland kan ett helt vanligt liv leda till onämnbara skador. Behöver inte hända något speciellt alls. Som förra helgen till exempel.

Gick en långpromenad med Berit och hennes hund i skogen. På kvällen kom Kjell hem till mig. Jag vill inte lämna ut honom till er, men jag kan säga att han gillar att smiska lite när han är som mest upphetsad. Ganska hårt.

På söndagsmorgonen vaknade jag med träningsvärk efter promenaden och lite röda smiskmärken på skinkorna. Jag hade aningen ont när jag rörde mig, så därför råkade jag snubbla och falla på vinflaskan som stod på golvet. Att gå ner i spagat precis när man vaknar är inte skönt. Om man redan har ont i rumpan är det nästan outhärdligt. Jag skrek som en indian. När jag sedan skulle cykla ner till affären och köpa frallor, valde jag att stå upp och cykla. Ett smart drag kan man tycka. Tills jag helt oväntat körde på ett gupp. Då föll jag ner på ramen. Ont i både framstjärten och bakstjärten.

Ja, här sitter jag nu. I soffan. På en simring jag lyckades hitta på vinden. Kjell ringde precis och frågade om han fick komma tillbaka ikväll igen. Tack, men nej tack. Babianrövar trivs bäst i ensamt majestät.