Plats för min hemliga gästskribent Anna-Karins förmyndare Sofia. Blev både lättad och besviken , främst lättad, när jag förstod att det inte var adresserat till mig utan den andre Daniel som sabbar mina sökningar på mig själv. Tro mig när jag säger att jag skiter i  om ”Daniel blir kung” när jag söker på mitt eget namn.

”Älskade Daniel – Prins av Sverige och Kung av mitt hjärta.

Ingen är stoltare än jag över hur Du har axlat Din nya roll. Du sköter Dig utmärkt och jag är så stollt över Dig!
Dock finns det ett par saker på det mer personliga planet som jag har funderat på.
* Jag tycker att Du och jag kan lägga bort titlarna när vi talar med varandra. Framför allt känns det konstigt när vi tilltalar varandra i tredje person.
* Jag har länge försökt komma på en lösning, men jag tror inte att vi kan döpa vårt första barn till Clark Kent, efter Din största idol.
* Min pappa sa att Du erbjudit honom brass när ni skulle sitta i cigarrummet efter middagen, då Göran Persson hälsade på. Det gjorde du väl inte?
* Kanske är jag känslig, men Daniel, min själs älskade… Känner mig lite illa till mods när Du kallar mig slampa när vi har samlag.
*Min brors flickvän verkar lida av någon svårartad fobi för kläder. Försök hålla Dig för skratt nästa gång hon uppenbarar sig i bara underkläderna vid familjemiddagarna.
*Jag vet att vi håller på att inreda vårt drömhem, men ett blingat, rosa badrum i anslutning till Ditt hemmakontor skulle kanske ge fel signaler. Kanske Du borde tänka om här. Guld, kanske?
* Försök att låta bli att skrika ”Jawohl” varje gång min mamma ber Dig om något.

Älskar Dig för evigt!

Med Vänliga Hälsningar

Victoria”