Sista kapitlet. Kapitel 4 Kort kvälls färd mot natt
Från min plats i regnet blir jag ständigt påmind om det förgängliga i allt. Att allt har ett slut och att underbart är kort. Går in så jag slipper se bussarna hela tiden.
Jag gick lite tidigare då som bekant. Fram tills det att jag lämnat hade inga sexuella närmanden män emellan skett. Jag gick 21.40…
Väl var väl det av bilden att döma. Och jodå, jag somnade på bussen.